Analysmetoder för att mäta halten av PFAS-ämnen i avloppsslam

För att hitta den bästa extraktionsmetoden för att mäta PFAS-ämnen i avloppsslam har Zahraa Redha utfört laborationer på SGS laboratoriet i Linköping. Efter att resultatet är sammanställt kan hon se att ingen av metoderna hon testat är bättre än någon annan. 

 

Tidigare i våras påbörjade Zahraa sitt examensarbete hos oss på Biototal Group. Syftet är att undersöka hur ett införande av gränsvärden av PFAS-ämnen i avloppsslam som sprids på åkermark kommer påverka oss samt utvärdera en lämplig analysmetod för att mäta PFAS-ämnen. 

Nu har Zahraa genom resultat från laborationsdelen utvärderat de olika analysmetoderna 
–  Jag har testat fyra olika metoder. För att undersöka förekomsten av PFAS-halter i slammet genomfördes en laboration som kan sammanfattas i 2 faser, fas 1 syftar till att separera PFAS från övrigt material och fas 2 till att kvalitativt och kvantitativt bestämma förekomsten av PFAS med hjälp av LC-MS/MS.


Metoderna som testats är Mikrovågsassisterad extraktion, Soxhlet-extration, Sonikering och Agitation.
– Analyserna visade att det inte är någon skillnad mellan metoderna, alla är ungefär lika bra för att extrahera PFAS. Jag trodde att Soxhlet-extration skulle vara den mest effektiva metoden då den pågår längst, säger hon och fortsätter:
– Mikrovågsextraktion är dock lite missvisande då locken innehåller PFAS.

Det som återstår innan Zahraa ska presentera sitt examensarbete för oss på Biototal och Mewab i slutet av maj är att lägga in statistik, diskussioner och slutsatser i rapporten. 

– Det är ett väldigt roligt projekt då PFAS är ett aktuellt ämne och intressant att lära sig mer om. 

Läs mer om Zahraas examensarbete!